Historik

Starten 
Kontoplan och bokföring 
Näringslivets utveckling 
Nutid och framtid 
Ledande personer från föreningen

Starten

Avstampet för Företageskonomiska Föreningen var utställningen ”Moderna kontoret”, som anordnades i Stockholm under 1935. I anslutning till denna utställning anordnades en föreläsningsserie i kontorsorganisation- och redovisningsfrågor. Det här fann deltagarna så intressant, att man började diskutera hur man skulle få till stånd ett stadigvarande diskussionsforum. Ett upprop undertecknades av tio personer. Bland dom professorerna Oscar Sillén och Gerhard Törnqvist vid Handelshögskolan i Stockholm.

Uppropet fick ett positivt mottagande. Ett möte ordnades den 15 maj 1936, då man beslöt att en sådan organisation skulle bildas. Initiativtagarna skulle fungera som interimsstyrelse och fick i uppdrag att utarbeta förslag till stadgar. Den 24 november 1936 hölls konstituerande sammanträde.Stadgar fastställdes och professor Oscar Sillén valdes till ordförande.Antalet medlemmar vid bildandet var 91.

Ansvaret för programmen låg till en början helt på styrelsen. Med stigande medlemsantal och vidgad verksamhet fann man detta arbetssätt tungrott.Därför beslöt årsmötet 1941 att tillsätta tre utskott:

• Utskottet för kontorsorganisation
• Utskottet för kostnadsberäkning
• Utskottet för kreditorganisation

Föreningensstyrelsen svarade fortfarande för verksamhetens uppläggning i dess helhet. Men utskotten svarade för programidéer och programmens genomförande. En arbetsmodell som gäller än idag.

Som framgår av namnen på de tre utskotten dominerades grundarperiodens verksamhet av organisations- och kostnadsfrågor. En del av den förklaringen torde ligga i att ordföranden, professor Oscar Sillén, var redovisningsman. Men det var också så, att den företagsekonomiska debatten vid den här tiden dominerades av dessa ämnesområden. Här några exempel på vad föreningen åstadkom:

den 15 maj 1936 – alltså vid uppropsmötet – talade doktor Ragnar Liljeblad över ämnet ”Avskrivningar å fasta produktionsmedel”.

den 20 april 1937 gästföreläste en av de stora redovisningsteoretikerna, professor Ernst Schmalenbach över ämnet ”Die Pflicht der Aktiengesellschaften zur Wahrheit” – Ettämne som fortfarande får sägas vara aktuellt.

Kontoplan och bokföring

Professor Schmalenbach för oss över till nästa insats inom föreningen. Nämligen hans bok ”Der Konten- rahmen” utgiven första gången 1927. Vad jag syftar på är den tredagarskurs i ”kalkylerande bokföring” som föreningen anordnade 1944 med professor Albert ter Vehn som huvudlärare. Hur betydelsefull denna insats var, kan jag fortfarande läsa i mitt exemplar av Mekanförbundets Normalkontoplan, där det i förordet från april 1945 står:

”Kontoplanen har även varit föremål för diskussion i Företagsekonomiska Föreningen i april 1944 och demonstrerats vid en instruktionskurs i samma förening hösten samma år”.

Mekanförbundets Normalkontoplan torde vara känd för samtliga närvarande. Men det kan ändå vara på sin plats att återge avslutningsorden i förordet:

”Kommittén tillåter sig uttrycka den förhoppningen, att förslagen skola vinna användning och spridning såväl inom den mekaniska industrin som inom andra branscher och bidraga till att en önskvärd enhetlighet och systematik inom redovisningsväsendet erhålles”.

En förhoppning som visade sig ha förankring i verkligheten. Som exempel kan nämnas, att Svenska Cellulosa Aktiebolaget – som då sökte sina verksamhetsformer – i oktober 1946 tillsatte en bokföringskommitté med Axel Enström som ordförande, vilket ledde fram till en normalkontoplan för SCA 1948. Att Axel Enström blev en av de mest betydelsefulla ledarna inom svensk skogsindustri torde de flesta känna till.

Men låt oss återvända till Företagsekonomiska Förening. De tre utskotten från 1941 döptes 1944 om till sektioner. Den benämning vi fortfarande använder. Samtidigt ändrades namnen till:

I Sektionen för personal- och organisationsfrågor

II Sektionen för kostnads- och redovisningsfrågor

III Sektionen för kredit- och finansieringsfrågor.

1948 skedde ännu en omorganisation, då två ytterligare sektioner tillkom:

IV Sektionen för personalfrågor – alltså en uppdelning av sektion I – samt

V Sektionen för distributionsfrågor.

Även här torde ordförandens inriktning ha sin betydelse. Ny ordförande efter Oscar Sillén var nämligen sedan 1942 professor Gerhard Törnqvist. Både Oscar Sillén och Gerhard Törnqvist spelade sålunda en avgörande roll vid föreningens tillkomst och utveckling. Båda belönades för sina insatser med att utses till hedersledamöter.

Näringslivets utveckling

Företagsekonomiska Föreningens utveckling efter grundarperioden kännetecknas av näringslivets och företagsekonomins utveckling i stort. Några korta notiser kan erinra oss om den dynamiska utvecklingen:

Kommunikationer

– fåtalets luftsamfärdsmedel – blev folkflyg – blev rymdfärder

Vid tiden för FEF:s tillkomst 1936 beskrevs luftsamfärdseln så här:”Flygmaskiner och luftskepp börja alltmer bliva samfärdsmedel att räkna med. Redan nu finnas regelbundna flygrouter i Europas och Nordamerikas högst utvecklade länder samt på ett flertal andra håll. Lufttrafikmedlens styrka ligger i att de äro ännu snabbare än järnvägstågen och automobilerna. Sverige har numera regelbunden lufttrafik med Åbo, Helsingfors, Oslo, Köpenhamn, Berlin, London och ett flertal övriga större städer i Europa”.

AB Radiotjänst började sina sändningar den 1 januari 1925. En föregångare till Radiotjänst var den så kallade Radioklubbsrörelsen. Den beskrivs så här: ”Radioklubbsrörelsen är en teknologirörelse, där intresserade ungdomar med förtjusning störtar sig över de nya tekniska problemen”.– En beskrivning som för tankarna över till vad som i dagens värld sker på Internetområdet.

Kontorsutrustning, datorer

Världen och IBM började försöken att tillverka datorer efter andra världskriget. IBM:s skapare Thomas J. Watson Sr lärde sig genom sitt arbete i Computing-Tabulating- Recording Company (CTR) och National Cash Register Company att tillverka och sälja kontorsmaskiner och kassaapparater. Vi är väl några som kommer ihåg IBM:s hålkortsmaskiner. Tom Watson Jr markerar i sina memoarer hålkortsmaskinernas betydelse med följande kommentar från andra världskriget: ”Hela det militära systemet började byggas på IBM-kort, eftersom krigföringen hade blivit så omfattande och komplicerad att bokföringen måste skötas mitt på slagfältet”.

Tom Watson Sr var fascinerad av produkter som kunde uträtta kontoristernas arbeten. Han såg, att många amerikanska företag blev så stora, att om dom skulle undgå att drunkna i sin egen byråkrati måste dom komma på metoder att automatisera sin bokföring och redovisning.

Men när andra världskriget var över måste Watson få fram produkter som kunde ersätta produktionen av krigsmaterial – två tredjedelar av IBM:s fabriksutrymme var avsatt för sådan produktion under kriget. Watson krävde att IBM skulle komma med något nytt. Lösningen kom som en följd av att Watson Jr besökte University of Pennsylvania och fick se en maskin kallad ENIAC. En maskin som Watson beskriver som en jättelik, primitiv siffermaskin som skulle lösa vetenskapliga problem. Maskinen använde elektroniska kretsar i stället för elektromekaniska reläer, som fanns i IBM:s tabuleringsmaskiner. Watson Jr började förstå, att datorer skulle bli framtidens stora uppfinning, medan IBM:s hålkortsutrustning skulle betraktas som dinosaurier. Därmed satsade IBM på elektroniken och lyckades lista ut hur man kunde få elektroniska kretsar att inte bara multiplicera utan också att dividera, vilket dittills varit nästan prohibitivt dyrt att göra mekaniskt.

Politiska världshändelser

– General Franco blev statschef i Spanien den 30 september 1936

– Den 2 september 1939 invaderade Hitler Polen

– Berlinmuren faller 1989 och två tyska stater blir en

– Sovjetunionen upplöses 1990.

Inflation, devalveringar

Guldmyntfotens avskaffande med låga räntor och stor arbetslöshet efterföljs av inflationstal som ibland är tvåsiffriga – SEK-försvagning – räntor som når 500 procent – som leder till åtstramning, låg inflation, lägreräntor, hög arbetslöshet.

En långtidscykel värd att fundera över. För redovisningsteoretikerna och praktikerna har denna utveckling gett upphov till debatt om vad resultat och resultatredovisning faktiskt är, när man jämställer kronor över tiden oavsett vilken köpkraft dessa kronor representerar.

Franchise, globalisering

Bröderna Maurice (Mac) och Richard (Dick) McDonald öppnade 1937 en liten drive-in för fast-food. 1965 blev McDonalds efter dess utveckling till hamburgergigant noterad på New York-börsen.

Företagsledning, medbestämmande, kvinnan i arbetslivet

Företagsnämnder, lag om medbestämmande, varannan damernas; företagsledning som är så människoinriktad – är det en vetenskap?

Nutid och framtid

Denna allomfattande och snabba utveckling har satt sina spår även i Företagsekonomiska Föreningens verksamhet. Från organisations- och redovisningsfrågornas dominans under den första tioårsperioden via distributionsfrågornas ökade betydelse från 1948 har Företagsekonomiska Föreningens verksamhet breddats på det sätt som framgår av dagens sektionsindelning:

I Sektionen för Personal- och organisationsfrågor

II Sektionen för Redovisningsfrågor och ekonomisk styrning

III Sektionen för Finansieringsfrågor

IV Sektionen för Marknadsföringsfrågor

V Sektionen för Akademiska frågor.

Är detta en organisations- och verksamhetsform som garanterar att Företagsekonomiska Föreningen ska kunna verka i ytterligare 70 år? Dagens styrelsearbete domineras av denna frågeställning och att finna vägar för att i dagens informationstyngda värld, där allt fler aktiviteter tävlar om vår uppmärksamhet och tid, vidareutveckla FEF:s verksamhet och fortsatta bestånd.

I detta syfte har under det senaste två åren ett samarbete inletts med Föreningen Företagsekonomiska Institutet (FEI), tidigare Sveriges Kontoristförening, som sedan många är bedriver en synnerligen framgångsrik utbildningsverksamhet på det företagsekonomiska området. Detta innebär bl.a. att FEI:s medlemmar (ca 800) inbjuds att deltaga i våra möten, att representanter från FEI tagit plats i vår styrelse och att vår förening härigenom fått en stabilare bas för sin verksamhet.

Ledande personer från föreningen

Företagsekonomiska Föreningen är en ideell förening. Den är och har alltid varit beroende av att många frivilliga personer ställer upp såväl bland forskare som praktiker. Det är inte möjligt, att här göra mer än ett tämligen godtyckligt urval. Bland forskarna under föreningens första tjugufem år återfinns givetvis de redan nämnda professorerna Sillén och Törnqvist.

Efterföljare bland forskarna har varit Karl-Erik Wärneryd, Paulsson-Frenckner, Per V.A. Hanner, Folke Kristensson, Sven-Erik Johansson, Bengt Stymne och Lars Östman vilka alla gjort viktiga insatser för FEF och bidragit till föreningens goda kontakter med den akademiska världen .

Bland näringslivets representanter under de första gångna märks de tidigare ordförandena Rudolf Kalderén och Harald Bernström. Utanför den kretsen kan nämnas Erik Annergren, Bonniers, Evert Bromell, SHB, Gunnar Ernmark, NK, Ragnar Ivestedt, Sparbankerna, Bert Lindström, Götabanken,Hilding Melin, SHB, Carl Henrik Nordmark, Metro, Bertil Nyströmer, konsult och författare, Magnus Pontin, Thule, Stig Svensson, ICA, Lars-Erik Thunholm, SE-Banken och Bertil Trônet, KF.

Senare tiders styrelseordförande har varit Carl Erik Hedlund, Gunnar Sandberg, SAS, Bertil Wallin, Götabanken, Lars-Olof Ödlund och Karl-Erik Åman.Som framgår av detta axplock har ledande personer från alla typer av företag ställt upp inom FEF.

(Denna historik utgör en uppdatering av Karl Erik Åmans tal vid FEF:s 60-årsjubileum)